Huvudmeny
Handelsstatistik
Handeln mellan Sverige och Israel, 2011
Sveriges export till Israel var drygt 3 miljarder kronor 2011 och importen 979 miljoner enligt svensk utrikeshandelsstatistik. Handeln ökar, men långsamt. På sex år har exporten ökat med 20 % och importen med 11 %. Både på export- och importsidan dominerar industrivaror. Vi finner traditionella sektorer som verkstadsprodukter, telekom och lastbilar i exporten till Israel och bl.a. kemiska produkter, maskiner och apparater av olika slag i importen från Israel, men även jordbruksprodukter. Handeln är större än vad den svenska statistiken visar då israeliska och svenska varor kan förmedlas via andra länder. Likaså saknas handeln med tjänster i denna statistik.
Evenemang
Frukostmöten
Handelskammaren ordnar då och då frukostmöten, studiebesök och andra sammankomster med inbjudna talare som informerar om aktuella frågor och sina egna erfarenheter av affärer mellan Sverige och Israel. För att läsa om de senaste frukostmötena eller se vilka som ägde rum under 2011, klicka här.
Handelskammarens årsmöte hålls torsdagen den 24 maj. I anslutning till detta hålls också ett frukostmöte med Israels avgående ambassadör som inbjuden talare.
Det senaste frukostmötet ägde rum den 23 april, läs mer om det här.
Yozma – därför har Israel mest riskkapital i världen
Israel är idag en ledande IT-nation med en blomstrande riskkapitalmarknad – tack vare en satsning kallad Yozma.
I början av 90-talet hade Israel stora problem med brist på både riskkapital till nystartade företag och kompetens på riskkapitalområdet. Landet införde statliga garantier och kapitalinsatser, men resultatet var misslyckat.
1993 startade Yigal Erlich och Boaz Goldschmidt en riskkapitalfond – Yozma (initiativ på hebreiska). Både den israeliska staten och privata investerare bidrog med pengar. Poängen med statens deltagande var att signalera trygghet och långsiktighet och på så sätt locka till sig privata investerare.
Grundtanken var att i första hand locka till sig utländskt riskkapital, för att få tillgång till kunnande och internationella nätverk av investerare. Staten skulle hålla en låg profil och överlåta större delen av investeringsbesluten till de privata riskkapitalisterna. Efterhand skulle det statliga deltagandet trappas ned genom att de privata investerarna ökade sitt ägande.
Den israeliska staten gick in med 100 miljoner amerikanska dollar för att starta projektet. En helstatlig fond skapades, Yozma I, med ett kapital på 20 miljoner dollar, de resterande 80 miljonerna fördelades mellan ytterligare tio fonder.
Ett villkor från staten för att delta var att varje fond skulle ha tolv miljoner dollar i privat finansiering. Staten krävde också att varje fond skulle ha en ny välrenommerad finansiär från utlandet. Med sina åtta miljoner dollar fick staten således en minoritetsandel i varje fond och agerade som passiv ägare. De privata investerarna gavs även en option att inom fem år lösa ut staten till ett i förväg överenskommet pris.
Och som den israeliska riskkapitalmarknaden har förbättrats. 1990 investerades 5 miljoner dollar på den israeliska riskkapitalmarknaden. 2000 var summan 10 miljarder dollar. Under samma period hade antalet verksamma internationella investmentbanker i Israel ökat från en ensa till 26t.
Mellan 1993 och 1998 startades via Yozma 2000 nya israeliska IT-företag och 60 nya inhemska riskkapitalbolag. 1998 köptes staten ut av privata investerare i nio av de tio fonderna. Samma år skapades ytterligare en fond, Yozma II, med kapital från amerikanska, europeiska och israeliska riskkapitalister. IT-kraschen stoppade inte utvecklingen. De senaste tio åren har Israel haft en god tillväxt och exempelvis klarat sig lindrigt undan finanskrisen. 2008 var Israel det land i världen som hade mest riskkapital, räknat som andel av BNP – 1,03 procent. Israel har fortfarande inslag av statlig finansiering av nystartade företag, men i över tio års tid har det israeliska nyföretagandet kunnat förlita sig på privat riskkapital. Även om det finns andra faktorer som delvis kan förklara framgångarna – till exempel massinvandring av högutbildade ryska ingenjörer och sänkta skatter – råder det ingen tvekan om att Yozma är en viktig nyckel till framgången.
I de flesta länder används statliga medel för att stimulera kapitalbildningen för nystartade företag. I Sverige finns exempelvis ALMI och Vinnova. Det intressanta med Yozma är att modellen bygger på att fonderna ska privatiseras, eftersom kompetensen kring riskkapitalsatsningar är större hos marknadens aktörer än bland politiker. Den offentliga investeringen fungerar som bara som grundplåt och katalysator i projektet, och trappas successivt ned via utförsäljning till privata investerare. Och genom att låta de privata riskkapitalisterna, via högre ägarandelar, styra över satsningarna redan från början undviker man att satsningarna av politiska skäl styrs mot specifika branscher. Återges här med tillstånd av Svenskt Näringsliv, ur nr 2011-02-17.
Länk till Yozma: http://www.yozma.com/home
PORTRÄTT AV EN BÖRSCHEF
Kvinnan som basar över Tel Aviv-börsen
Esther Levanon har varit en drivande kraft på Tel Aviv-börsen i 25 år, en period då denna israeliska börs vuxit sig allt starkare. 630 företag finns noterade där. Under Esther Levanons tid som VD för Tel Aviv-börsen har den varit pressad på grund av krig och kris i världsekonomin, men ändå lyckats växa och frodas.
Levanon är i grunden IT-specialist och är ansvarig för datoriseringen av Tel Aviv-börsen. Innovationsivern är även fortsättningsvis stark, Levanons senaste plan är att positionera börsen som en hub för teknikföretag. Levanon föddes i Petah Tikva och drömde som ung om att bli som den franska vetenskapskvinnan Marie Curie. "Jag ville bli fysiker och få Nobelpriset", säger Levanon. Hon har en magisterexamen i matematik från Hebrew University, vilket följdes av ett managementprogram vid Harvard. När hon arbetade som assistent på miljövetenskapsinstitutionen vid Tel Avivuniversitetet upptäckte hon DATORN.
"Jag bestämde mig för att det var datorer jag ville hålla på med och började jobba på ett mjukvaruföretag 1970. Jag hade ingen erfarenhet alls, men de gillade att jag har en magisterexamen i matematik", minns Levanon. 1973 började hon som konsult hos israeliska säkerhetstjänsten (Israel Security Agency), två år senare byggde hon upp och ledde dess IT-avdelning. Nästa utmaning i karriären blev jobbet som vice VD för IT-avdelningen på Tel Aviv-börsen, där hon automatiserade viktiga delar av arbetet. Efter ett decennium som vice VD är Levanon sedan fyra och ett halvt år VD för Tel Aviv-börsen. Under denna period har hon mött stora utmaningar och stormar. Libanonkriget 2006 hotade att sänka börsen, men indexet var starkare vid krigets slut än vid dess början, i en tid av världsekonomisk kris blir Israel uppgraderad till en ”utvecklad marknad” (developed market) från ”framväxande marknad” (emerging market) och 2010 slog Tel Aviv-börsen sitt omsättningsrekord. I dollar hade Tel Aviv-börsen ett bättre år än NASDAQ 2010.
Israel21c av Abigail Klein Leichman, 27 februari 2011.
Snabbfakta
Israel är rankat 22:a i the World Economic Forums "Global Competitiveness Report"
År 2009 hade Israel den 49:e högsta BNP:n i världen och den 23:e högsta BNP:n per capita.
Landet är världsledande vad gäller vattenförnyelse och geotermisk energi. 75 % av landets avloppsvatten återvinns vilket kan jämföras med det land som återvinner näst mest vatten, nämligen Spanien med ca 12 % återvinnning.
Nyheter från Globes
News
Israel's Business Arena
-
IDB slide continues
Discount Investemnt plunged 22.6% today. Senior banker: Dankner needs to must take tough decisions, like Leviev.
-
Chinese managers to study entrepreneurship in Tel Aviv
About 1,000 senior executives and entrepreneurs from Nanjing are expected to participate in a special program at Tel Aviv University over the next five years.
-
Mitt Romney expected to visit Israel
Rumors are rife in Washington that Republican candidate for the US presidency Romney plans to upstage President Obama in Israel.
